Hjärnspöken & Trauma i Barndommen

Hej alla fina!

Jag har inte varit så aktiv med bloggandet under April månad p.g.a att jag jobbat väldigt intensivt med mig själv, med min utbrändhet, min PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) och ett trauma som jag var med om i barndommen. 

Jag har träffat min psykolog och jobbat med så kallad imaginär terapi, vilket betyder att man återvänder till minnet från sitt trauma, och tillsammans med sin terapeut går igenom det - om och om igen.

Detta gör att minnet med tiden förvandlas till ett ”vanligt” minne, som inte längre stör eller skapar ångest på samma sätt som tidigare. Man lär sig skillnaden mellan att ”komma ihåg något” och att återuppleva händelsen igen, vilket gör det lättare att betrakta händelsen som något som inträffade i det förflutna, istället för något som påverkar framtiden just nu eller livet i sin helhet.

Det har varit ett mycket tungt och tufft arbete, då jag har tvingats bearbeta minnen från att jag som liten flicka blev utsatt för sexuella övergrepp. Processen i mitt inre har tagit mycket energi och ork.

Jag förstod ju inte vad som gjordes mot mig då, när jag var liten, men det var viktigt att allt skulle vara "hemligt". Under många år förträngde jag händelserna. Det var alldeles för mycket och för svårt att ta in som ett litet barn. Men i vuxen ålder har minnesbilder och flashbacks förföljt mig både i tankar och drömmar.

Jag har haft hjärnspöken som dykt upp då och då,  känt så jäkla mycket ångest, skam och skuld och inte alls vetat hur jag själv skulle orka närma mig mina mörka rum och öppna upp dörrar, som jag så hårt jobbat för att slänga iväg nycklen till, och glömma bort. 

Jag har tvekat länge, innan jag vågade dela med mig av min mörka hemlighet här på bloggen, men nu känner jag att jag börjar komma till den punkten att jag är redo.

-Jag är redo att berätta om mina egna traumatiska upplevelser, och prata öppet om mina erfarenheter, för att förhoppningsvis kunna hjälpa andra i samma situation!

För mig känns det viktigt att lyfta något som jag vet att många, många går och bär på.
Kanske kan mitt inlägg hjälpa någon att själv våga söka professionell hjälp och våga prata om sina känslor, eller iallafall känna att man inte är ensam!

Här kommer några bra länkar till organisationer som jobbar med att hjälpa folk som har ett sexuellt trauma i bagaget:

Föreningen Storasyster är en feministisk, partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som vänder sig till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. 

Rise – Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen.

" Livet är som en bok, du kan inte ändra på de sidor som redan är skrivna, men du kan börja på ett nytt kapitel"

Jag har läst en undersökning där det framkom att i en vanlig skolklass i Sverige idag, är det så många som 3 barn som har utsatts för någon form av sexuella övergrepp. TRE av 20 barn... En aldeless för hög siffra! 

De mentala ärren efter de sexuella övergreppen är mycket djupa, min egna sexualitet har varit skadad och upp och ner i många år. Men ärren kommer att blekna och jag känner att ju mer jag pratar om dem, desto lättare blir det att gå vidare.

Min förövare är död sedan 15 år. Dog i en överdos. Kanske var det hans kharma som kom ikapp tillslut...

Ett STORT Fång med tulpaner till Er alla fina följare, som läser mina inlägg om både glädje och sorg, högt och lågt!
Ett STORT Fång med tulpaner till Er alla fina följare, som läser mina inlägg om både glädje och sorg, högt och lågt!

Nog om tråkigheter!

Den här härliga bilden med tulpaner tog jag på Hötorget för någon vecka sedan. Jag älskar att våren och sommaren är på intågande!

På måndag är det Valborg och sedan blir det 40-års fest för mig i början av maj! Håller på som bäst med att planera för ett trevligt firande med bästa tjejerna! 

Jag ska komma ikapp med massa roliga reportage nu under maj också, så håll utkik här framöver!

Ha nu en fin helg!

Kram från Fru Fiffelin

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Gabriela » Barfotaliv på Isla Holbox:  ”Hej, Råkade trilla in på er trevliga blogg när jag sökte på Holbox. Tack för at..”

  • Helena Rääf » Kär i en väska:  ”Hej Fru Fiffelin, Ser att du älskar Save my Bag, det gör även jag...har haft väs..”

  • Kicki » Äntligen kan man andas:  ”Åh! Att du skulle behöva ha det så jobbigt i din graviditet. Hoppas att det värs..”

  • Malin Hjort » Äntligen kan man andas:  ”Vad fin du är! Jag önskar dig all energi och hoppas du får en fin fortsättning p..”

  • Igge » Äntligen kan man andas:  ”Har tänkt på dig mycket på sistone och undrat hur du mår. ❤ Många kramar”

Bloggarkiv

Länkar